söndag 3 april 2011

Såsom i en spegel

I bibeln, Paulus första brev till korintierna kapitel 13, står det; När jag var ett barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blivit man, har jag lagt bort vad barnsligt var. Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skola jag känna mig till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.
Jag vet inte om jag förstår precis vad det betyder, men jag vet att vi ser dunkelt. Och en dag kommer jag känna mig till fullo, om till fullo betyder fri. Det borde gälla även för mig. Vissa delar av bibeln förstår jag inte alls, och det finns delar som jag inte riktigt kan tro på, ibland blir jag arg. Men mamma säger att vi måste ta till oss helheten och inte utvalda delar. Jag förstår inte varför man inte kan få välja vilka delar man själv vill tro på. I hemlighet väljer jag bort vissa. Jag försökte säga detta till Cecilia, men jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig. Men om friheten, menar jag. Jag försökte säga att hon kunde välja dem delarna, men hon ville inte alls lyssna. Jag önskar jag kunde säga så att hon förstod vad jag menade, men orden kommer liksom inte ut rätt. Det är väl så att min kunskap är ett styckverk, som det står, och därför kan jag inte förstå helheten än, jag är ju bara ett barn, och hur ska jag då få Cecilia att förstå. Det är så mycket som vi inte kan se än, och så mycket jag inte kan förstå. Men jag är nog lite dum för min ålder, som mamma säger. Varför ska det vara svårt att förstå?

PS; Jag är inte kär i Kevin längre/ Lux